Vår idé med Instagram är att ge kommunen en möjlighet att, med hjälp av bilder från såväl kommunens verksamheter som turistattraktioner, marknadsföra Vetlanda som plats och som verksamhet – två sidor av samma mynt. På ett nära, snabbt och personligt sätt kan Vetlanda i ögonblicksbilder visa vad de har att erbjuda sina olika målgrupper, alltifrån kommuninvånare till företagare och turister.

Som del i vårt arbete vi producerat en ny startsida för Vetlanda.se. Startsidan bygger på en anpassad version av HTML5 Boilerplate och har till exempel retina support för att bibehålla kvalitet i bilder och grafik på exempelvis iPhone och iPad.

Startsidan är också responsiv - vilket innebär att den anpassar sig efter webbläsarens skärmstorlek - och ger besökaren möjlighet att nå dels kommuninformation, dels information om Destination Vetlanda.

Till Vetlanda kommun på Instagram
Till Vetlanda kommuns nya startsida

Som en första del i vårt samarbete har vi tillsammans med Mitab producerat en varumärkesplattfom, med riktlinjer för de olika delar som rör ett varumärke. Vårt arbete har berört Mitabs varumärket från grunden och stor vikt har lagts på frågor som rört företagets identitet – alltifrån vad som driver varumärket framåt till försäljningsargument.

Sedan årsskiftet har arbetat med varumärkets synliga del, det som i huvudsak rör kommunikation, påbörjats. Resultatet av det arbetet kommer att presenteras senare under våren.

På uppdrag av Olofssons Hyvleri har vi på PS Kommunikation producerat en ny webbplats som presenterar företaget som det är idag. Den nya webbplatsen adminstreras med hjälp av publiceringsverktyget lemoon och innebär bland annat språkversioner. Fotograf är Joel Dittmer.

Besök nya Olofssonshyvleri.se

Vi önskar alla våra kunder och besökare en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Vi ses 2013.

Förutom att webbplatsen följer det nya formspråket bygger webbplatsen på resonsiv webdesign för en bättre upplevelse på olika enheter som till exempel plattor och smarta mobiler. Idag räknar man generellt med att cirka 20-30 % av webbplatsbesökare surfar mobilt.

Därutöver används tekniker som HTML5, CSS3, Typekit, Picturefill, Modernizr och jQuery för en bättre användarupplevelse. Webbplatsen är byggd med hjälp av SASS/Compass och administreras med hjälp av publiceringsverktyget lemoon.

Besök pgf.se

Vårt arbete tillsammans har resulterat i en Varumärkesplattform som beskriver riktlinjer för varumärket PGF – avseende beteende såväl som kommunikation.

Plattformen berör områden som identitet och kärnvärden till att också inkludera en grafisk manual med såväl riktlinjer för företagets nya logotyp som praktiska tillämpningar – däribland visitkort och brevmallar.

På PS Kommunikation är vi glada över att det Tranåsbaserade möbelföretaget valt oss som byrå för att förvalta företagets varumärke. Ett arbete som bland annat inkluderar en varumärkesplattform och grafisk profil.

Det inledande arbetet med analyser kommer att pågå under 2012-första kvartalet 2013.

Svenska Publishing-Priset är Sveriges mest heltäckande grafiska kommunikationstävling. För mer information besök http://sppriset.se/. Där kan du också under http://sppriset.se/publik-rostning/ lämna din röst.

Priset delas ut den 14 november i Stockholm.

Den kanske viktigaste faktorn är det faktum att på en konkurrensutsatt marknad, som Internet i många avseende är, tenderar priser falla till marginalkostnader. På en konkurrensutsatt marknad där (likvärdiga) produkter och tjänster finns i överflöd är det enkelt att kopiera och tillverka mer av samma vara, vilket gör att priset slutligen faller. Och förr eller senare, menar ekonomerna, ända ner till noll. På en sådan marknad är därmed gratis enda utvägen. Ett nödvändigt ont, för de som vill se det så, eller en möjlighet att hitta nya sätt att göra affärer, för den som hellre ser glaset halvfullt.

Det finns många exempel på det sistnämnda. Företag som med hjälp av gratis som affärsmodell tjänar pengar. Google är ett exempel. Sökmotorsjätten som erbjuder mängder av gratistjänster och som enbart senaste kvartalet omsatte över 12 miljarder dollar och gjorde en vinst på nära tre. Ja, visst finns det möjligheter att tjäna pengar på gratis.

För tre år sedan skrev amerikanen Chris Andersson boken Free där han beskriver hur gratisekonomin fungerar.  Journalisten och chefredaktören för Wired talar om fyra gratismodeller som företag kan använda sig av:

• Företaget ger bort en vara gratis om du köper en annan. Köp en tidning och få en leksak, köp en tröja och få den andra gratis -  klassisk korssubventionering med andra ord.
• Företaget ger bort en vara gratis men där en tredje aktör sponsrar. Läs en gratistidning eller använd en digital gratistjänst och låt annonsörerna betala – som i sin tur på olika sätt får tillgång till/exponeras för presumtiva kunder.
• Företaget erbjuder en gratisversion av sin tjänst mot förhoppningen att en del användare väljer att köpa en mer avancerad betaltjänst – även känt som freemium. Lagra och kom åt filer gratis med hjälp av Dropbox, vill du ha mer lagringsutrymme och mer funktioner köper du pro- eller teamversionerna av den populära tjänsten.
• Företaget ger helt enkelt bort varan gratis mot en betalning som består av något alternativ – den så kallade gåvoekonomin. Som till exempel den uppmärksamhet en bloggare får när du läser hans eller hennes blogg.

Som du redan förstått är idéen med gratis inget nytt. Vem har inte någon gång utnyttjat ett “köp två betala för en”-erbjudande. Det nya är att den digitala tekniken drivit på och möjligjort utvecklingen i en helt större utsträckning än tidigare.

Vi konstaterade tidigare att på en konkurrensutsatt marknad tenderar priset att falla nära eller till noll. Varan vi säljer och byter på nätet är information. Och kostnaden för att digital produktion och distribution av information är mer eller mindre omätbar. Att digitalt kopiera och distribuera en musikskiva eller 1000 spelar ingen roll. Jämför det med fysiska produkter där marginalkostnaden vanligtvis sakta sjunker ända tills den börjar plana ut och slutligen stannar på en bestämd nivå. Skillnaden mellan att reproducera en eller 1000 tröjor eller stolar är helt enkelt mycket större än skillnaden mellan att reproducera en eller 1000 digitala musikskivor – där skillnaden är obetydlig.

När informationen kostar noll eller nära noll att producera och distribuera, skapar en konkurrensutsatt marknad till sist ett överflöd av varan information. Det gör gratis, i alla fall i teorin, till det mer eller mindre enda alternativet. Ett faktum alla företag på något sätt måste förhålla sig till.

Men företag som mestadels rör sig i den analoga världen, behöver de bry sig om gratis? Som exemplen ovan visar är gratis inget nytt i den analoga världen. Samtidigt kommer alla företag förr eller senare känna av de allt snabbare accelerande krafter som verkar digitalt och som driver på gratisutvecklingen. En verklighet som också innebär nya möjligheter. Ta bara den fysiska badrumsvågen Withings som är uppkopplad mot nätet och låter användaren digitalt komma åt all data. Med digitala (gratis) tjänster har de dramatiskt ökat värdet för en relativt enkel analog produkt. Det går att se glaset halvfullt och inte halvtomt.

Avslutningsvis (och i avdelningen nya affärsmöjligheter). För varje överflöd skapas nya knappheter. Ett överflöd av varan information har skapar nya knappheter som till exempel bristen på tid (vi hinner inte ta in all information). Därmed skapas också nya affärsmöjligheter. För kan man med hjälp av alltifrån smarta sammansatta digitala utbildningsserier till enkla och inutiva digitala tjänster spara användarna tid, och således skapa värde, så är vi faktiskt många gånger beredda att betala. Själv betalar jag gladeligen varje månad för annonsfria Spotify premium och, vad det känns som, all världens musik, trots att det finns andra gratistjänster som erbjuder ungefär samma sak. Men jag upplever värdet av det Spotify erbjuder för högt för att jag idag ska överväga andra alternativ.

Det finns alltså hopp för den som tänker kreativt och förstår de möjligheter den digitala tekniken medfört att leverera värde och därmed också tjäna pengar – direkt eller indirekt.